Mer drömkroppar än målkroppar. Iallafall nu!
Ibland, ofta när jag är lite uttråkad, har dötid eller precis är hemkommen från jobbet och degar i soffan, så kommer jag ibland över bloggar, instagram och tumblr's fyllda av mer än perfekta kroppar.
Ibland blir jag peppad, och ibland blir jag lite låg. För att det känns så omöjligt att själv komma dit. Men allt som oftast blir jag nog ännu mer motiverad ändå. Jag kan sitta länge och gå igenom instagram-konton och samlade bilder på dessa super-kroppar. Kan bli alldeles uppfylld av det, ibland i alla fall.
Det är viktigt att ha mål - fastän de bilderna på mega rippade kroppar mer kanske är drömkroppar än målkroppar. Så känns det just nu i alla fall, jag har ju en ganska bra bit tills jag är här själv, om jag säger så...



Men after all - man måste ju få drömma.